Var ska jag börja. Jag trodde inte det var möjligt att uppleva så många betydelsefulla saker på en och samma dag. Min artonårsdag var helt fantastisk. Även fast de där barnsliga mysiga födelsedagskänslorna inte riktigt fanns där. Fast det är klart de försvinner när man fyller vuxen! Vädret bjöd mig på allt det kunde; kyla, värme, blåst, vindstilla, sol, regn, snö, skymning och gryning. Vi börjar vid början tycker jag. Nämligen klockan 19:00 dagen innan då jag biologiskt sett fyllde år i Sverige. Fast det märkte jag tyvärr inte i stunden för då lyfte jag skrot på gymmet (eller rättare sagt nervöst provade lite konstiga maskiner och frågade diverse muskelknuttar). På kvällen var det dags för min kompis Rodrigos artonårsfest! Pizza och härliga människor. Vid det chilenska tolvslaget sjöng alla för mig och senare ringde pappa från Sidney och grattade, ååh min fina fina pappa! Klockan 10:30 på morgonkvisten vaknade jag själv, hittade lite facebookhälsningar och email från svenskarna och sjöng ja må hon leva tyst för mig själv. En lite stund senare blev jag firad av mina underbara värdföräldrar med tårta och frukost på sängen. Sedan fick jag världens bästa födelsedagspresent. Hela familjen ska på kryssning till glaciärerna i Patagonien!!! Jag blev så otroligt glad och är så tacksam! Redan nästa vecka bär det av! Jag och Pati lagade "pebre"; en chilensk sås bestående av bla tomat, vitlök och koriander (såå gott, pappa det skulle du älska) inför en grej senare idag. Klockan 12 var det dags för prat med mamma. När hon i skyperutan visade upp födelsedagskoppen med choklad, födelsedagsljusen och en blombukett brast jag i grin och hon med. Gud så jag gråter jämt. Men här fanns ingen tid att förlora! Yuyú kom och så promenerade vi till andra sidan stan för att äta sushi! Jag tycker egentligen inte om sushi ju men måste säga att den chilenska är jättegod! Hur det nu kan vara så, men den är liksom smetig och wonderbaar! Vi gick till torget. Vi tittade på turistgrejer och konverserade med mysiga amerikanare som alltid älskar allt och alla. Och! Jag köpte äntligen en llamamössa! Alltså lyckan! Ni som känner mig vet hur mycket jag älskar mössor. Lagom paradoxalt att fylla 18 och se ut som 12. Och, det blåste mycket ja. Eftersom denna stod i kylen bjöd vi över Pedro och käkade och hade det trevligt. Jag skypade också ett litet tag med mobbo Anders och kusinerna. Plötsligt ringer Juanita och säger, nej mer ropar, att jag har vunnit en resa till Antarktis och att jag skulle skynda att hämta mitt ID och att hon snart skulle komma och hämta mig. Med spanskan och det hon faktiskt sa var förvirringen stor. Yuyú förklarade en gång till och jag sprang runt och letade efter grejer, sa que? va? what? och "eeeh jag tror jag har vunnit en resa till Antarktis och jag kan inte prata mer" till de stackars svenskarna i mobilen och mina kompisar iakttar mig och skrattar och i mitt huvud finns allt och inget. Vi åker allihopa till skolan där Antarktisutställningen är. Såhär är grejen: I lokaltidningen har det funnits kuponger till ett lotteri med priset en dagsresa till Sydpolen med en valfri person. I skolan såg jag en tjej fylla i en. Juanita sa vid en lunch att hon skulle fylla i kuponger med mitt namn, som ett skämt. Men sagt och gjort, en av de 6 hon klippt ut blev dragen. Vilken jävla helvetestur. Tamy förklarade att många nu var bittra eftersom lotteriet var till för los Magallanes och så får en utlänning lotten. Men vi fick det bekräftat att det funkade ändå OCH JAG SKA FÅ ÅKA TILL ANTARKTIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! När och med vem är inte bestämt än. Men alltså jag är så tacksam för denna gåva från ovan, så glaaad! Det är som en dröm. Det är inte många människor som får möjlighet att åka till Antarktis. Vi åkte hem och försökte lugna ner oss. Samtidigt får Tamara reda på att hon med stor sannolikhet (det är ej helt bekräftat) fick brons i en nationell matematiktävling! Fatta vad coolt att hon är tredje bästa i landet! Dags för nästa sak denna galna dag. Jag fixade mig, plockade på min pebre, avokados och chucrut (vitkål i vinäger) för träffas med alla tjejer i klassen för att äta completos! Förvåningen när min klasskompis Flo hämtar upp mig med hennes vrålåk till bil! Vi plockar upp Gabi och accelererar bort till Coni. Där mosar vi avokados och mölar i oss chips med resten av tjejerna. Mättnaden efter en och en halv completos men gud så gott. Och jag har så fina klasskompisar! <3 Vid 12 drar vi vidare till en tjejs hus och hänger där ett tag. Här snapchattar Gabi och jag. Tillslut kom the moment; jag skulle få gå på klubb för första gången och visa upp mitt ID och säga ja, jag är arton! Väl när det gällde råkade jag ta upp mitt gymkort istället, att man aldrig lyckas. Väl inne var det superkul och vi dansade oss svettiga och jag kom i säng vid 6 medans det ljusnade utanför fönstret. Tack allihopa. Tack alla chilenare för att ni gjorde min dag så bra. Tack alla svenskar för gratulationerna på fb, mail, blogg, telefon och skype. Känns så skönt att ni fortfarande finns. (Idag vaknar jag 12, går inte ut, äter choklad och pluggar inte. Någonstans måste man ju kompensera.)