En Stgo, Tamy style (+ un poco YFU) 1
ÄNTLIGEN var vi hemma i Santiago. Medan de andra väntade på sina värdfamiljer gick jag hem själv med min packning och nycklar till Tamys lägenhet. När jag kom in genom dörren med sömn/dusch/mänsklig isolering som högsta livsönskningar möttes jag av detta.
Tur att ni inte kan spanska (eller a, "slut" betyder ju end liksom ;) Och Shaliek ska föreställa kärlek) men bland massa instruktioner, några med tvivelaktig relevans, ville hon tydligen att jag skulle komma till hennes universitetscampus och fira med henne och hennes ingengörskompisar att de skrivit klart ett slutprov. Okejdå. Så efter dusch, kaffe och tankeboksskrivning tog jag tuben dit.
Blev lite starstruck av de ståtliga campusbyggnaderna och alla snygga studenter med hjärnor och ryggsäckar fullproppade med information och framtidstro. Var också gött att se Tamara efter några månader isär.
Firande på en sketen pub, sedan iväg till ett annat ställe där jag lyckades träffa Moñi! Men i all glädje glömde jag fota.
Bara en sedel med politiskt budskap rörande mitt Patagonia. "Patagonien säljs inte"
Whatsappade en bild till Tía Karin för att visa denna legendariska återförening. Helt ok första dag om ni frågar mig.
Nästa dag åt jag lunch med Magaly! Mycket givande stund, som vanligt med henne.
Jag hade köpt en supermjuk och len lamatröja åt León som han kommer växa i om ett tag. Sedan tog jag tunnelbanan till ännu en okänd stadsdel för att träffa finskan Aurora och laga köttbullar! Den kvällen skulle vi nämligen ha "International dinner" på YFU-kontoret.
I ett köpcenter stor musikhörnor utplacerade och just i den här stunden flödade musik från Amelie från Montmarte bland butikerna. Jag blev såklart salig och vi spelade en stund vi med.
Okej, vi gick vidare och köpte maten.
I production! Vi fick vara i hennes värdsfamiljs kök. Där svettades vi runt med tyskan Muriel i flera timmar.
Lite pinsamt att jag som svensk inte skulle klara mig en sekund utan mormors pedagogiska instruktioner på mail. Hur som, när allt äntligen var färdigstekt åkte vi iväg.
Kolla så fint de gjort det!
Jag myser och äter med alla utbytisar och Tamy som kom som "familj".
Efterrättstallriken!!!! Kanelbulle, kladdkaka, risgrynsgröt, pannkaka, grädde!!!!!!! Orkade kanske ta en tugga av allt, sedan var jag proppmätt. Köttbullarna försvann superfort så hann smaka en.
Talangjakt! Jag och Tamy skämde ut oss totalt med ett mycket pinsamt och misslyckat uppträdande med Propuesta indecente.
Äej men vaFAAN YFU Chile! Där slog ni allt huvudet på spiken! NEJ Sverige är inte Schweitz! "Är ju fan deras jobb att veta skillnaden" som Ella fint uttryckte.
Glad gruppbild. Sedan stack jag och Tamy ut i natten igen.
Al Sur con YFU - Termas Calientes, Valdivia
Denna dag kommer jag faktiskt inte ihåg att vi gjorde så mycket, vi åkte buss.
(Ej min) Jag och tysken Robert som varken kunde prata spanska eller engelska utan att alla skrattade, stackarn.
Fast en sak gjorde vi! Badade!!!
(Ej min) I en pool med jättevarmt vatten från varma källor i bergen. Var 10e minut var man tvungen att duscha iskallt och i duschrummet, som saknade lyse, var det kaos. Men jag var glad! Bästa turistattraktionen på denna resa.
Efter massa buss till kom vi sent fram till Valdivia. Där Branko bor ju! Fast vi hann aldrig ses. Nästa dag såg ut såhär:
Stan och dess flod. Kanske inte visade sig från sin ljusaste sida, dock är det regnrekordsstaden här i Chile.
(Ej min) Vi sydbor.
(Ej min) Sista flaggbilden, jag lovar.
(Inte mina heller)
(Ej min) När vi gick ut från hotellet fick vi stor uppmärksamhet från eleverna i skolan mittemot. De stirrade, vinkade, tog foton och vi gjorde det samma.
Vi åt lunch där de tillverkar sin lokala öl. Mycket tysklandinfluerat.
(Ej min)
Ännu en båttur!
Det var ruskväder och därmed mycket guppigt.
Ännu en ö, ännu ett fort.
(Ååå det ser ut som fågeln flyger precis ovanför oss! Men det är två bilder)
Vackert med skog och dimma.
Åter till staden och den sista marknaden. Sedan in på snabbköpet för att köpa choklad och chips och efter en natt på vägen vaknade vi upp i ett nyvaket Santiago, så som jag ensam gjorde en morgon i februari.
Och det var den resan. Nu väntade Tamara på mig.
Al Sur con YFU - Chiloé: Castro y Ancud
Vi vaknade tidigt för att ta bussen mot nya äventyr. Men plötsligt ser Ida att vulkanen vackert tittar fram i soluppgången och vi springer allt vi har till slutet av vägen för att fånga den.
(Ej min) Sen sprang vi tillbaka till bussen i lyckorus där alla satt och väntade. Vi åkte till Puerto Montt där vi tog färjan över till den mytomspunna ön Chiloé.
(Ej min) Jag omringad av fina danskar.
Gillade hur det såg ut på Chilé.
(Ej min) Lite klubba.
Här är det speciella med denna ö, hus som står på pålar! Mycket fin plats för övrigt.
(Ej min) Obligatorisk gruppbild, check.
Vi besökte ett fint torg.
(Ej min)
Titta vilket fint sagoslott!!!!! Fast, nä, det är faktiskt en kyrka.
Svenskorna!
(Ej min) Så var det dags för båttur!
De kan det här med att hitta på kul hus de.
Här, på övervåningen i detta hus som också står över vattnet, åt vi lax med potatis. Fasaden, som liknar fiskefjäll, är typisk för regionen och syntes överallt.
Åter en marknad för att plocka på sig ännu några fler souvenirer. Men de sålde också vackert garn. Nu ser vi på mer arkitektur.
Sista stoppet denna dag, ett fort.
Sedan sov jag en timme på hotellrummet pga utmattning av resande och människor, sedan vid middagen råkade jag sätta mig vid ett bord men bara tyskar, som pratade på tyska.
Al Sur con YFU - Puerto Varas, Petrohué, Peulla
Dag... 3. Utflykt till naturen! Trevligt, sånt gillar ju jag. Efter en otroligt vacker bussresa i gryningen genom dimmbeslöjade kohagar kom vi fram till ett vattenfall.
(Alltså förlåt men kan inte låta bli att klaga på hur bilderna mister all deras färg och skärpa när jag lägger upp dem här,arrgh!)
I det klarblå vattnet simmade lax! Ja, Chile är världens andra största laxproducent.
Vulkanen Osorno envisades med sina moln.
(Ej min bild. De flesta är Idas) Fint fint. Vi fortsatte vidare för att åka båt!
(Ej min) På färjan deckade vi ett slag. Kolla, är vi inte lite lika, liksom i ansiktet? Jag och Gustas från Litauen.
Inte för inte att jag fick lite vibbar av kryssningen i Patagonien i november. Vackört.
(Ej min) men föreställer mig.
Vi kom i land och besökte en pytteliten avskild by. Här är en flicka och hennes hund som hon snällt visade upp.
ÄLSKADE SKOG
Solljus som strilade ner genom lövverket.
Här är vi ungefär 2 mils promenad från den kända argentinska byn Bariloche.
(Ej min)
Sedan åt vi äntligen lunch, här.
(Ej min)
Och så tog vi båten tillbaka. Vi solade på decket.
Haha, precis lika min.
(Ej min)
På kvällen mös vi runt i Puerto Varas och drack varm choklad. Fin dag!
JAG SÅG PRECIS VÄRLDENS BÄSTA TV-PROGRAM
Hade långtråkigt och gick in på SVTplay och såg bland annat Trädgårdsmåndag och...
<3 FISKA MED ANDERS SPECIAL <3
Alltså!!! Har nu suttit och skrattat för mig själv i en halvtimme.Hans dialekt! Kläderna! Den fåordiga Petrus! Specialeffekterna! Den dramatiska musiken! Att det är ett barnfiskarprogram! Jag älskar Anders!!!
Al Sur con YFU - Santiago, Frutillar, Puerto Montt y Puerto Varas
Dagen innan vi reste kom Jonatan hem till mig och sov över. Vi åt middag och han tittade på när jag packade. Nästa morgon, klockan 5 på morgonen, mötte vi upp Line (danska som också bor i Puerto Natales) på flygplatsen och så bar det av!
Så vackert att flyga genom soluppgången till den väntande huvudstaden.
Väl där hämtade en volontär oss och vi åt lunch på ett flådigt ställe. Sedan mötte vi upp alla på YFU-kontoret och lyckan när jag fick träffa alla vänner och panikprata på svenska och tagga inför resan!
Sedan tryckte vi in oss och våra väskor i bussen som skulle bli vårt hem i en vecka och stack iväg! (ej mina bilder)
(Ej min bild) Här stannade vi och åt middag. Jag var helt död i kropp och hjärna efter resande hela dagen och alla nya människor. Sedan var det bara att trycka i öronproppar och lägga sig till rätta i busstolen och hoppas att man skulle få sova natten ut.
Vi vaknade av att vi kom fram till byn Frutillar där vi, mer döda än levande, åt frukost. Sedan gick vi längst stranden och det var så vackert och fridfullt. Fick lite Rättvik-känsla.
(Ej min bild) Här är de flesta utbytesstudenterna som åkte med på resan! Jobbigt att inte vara ensam blond längre.
Det mycket vackra konserthuset som, likt Noaks ark, ligger på vattnet.
Jonatan och Aurora från Finland som har svenska som modersmål och pratar världens gulligaste finlandssvenska!
(Ej min bild) Jonatan hade tagit med Magallanesflaggan! Så vi körde med en fin tradition.
Grejen med denna region är att den blev koloniserad av tyskar i början av 1900-talet; på Chiles initiativ. Chile ville nämligen snabba upp utvecklingen och bjöd in ekonomideprimerade tyskar till denna folktomma plats. Grejen var att det inte alls var folktomt, men indianerna röjde man undan lite snabbt sådär. Därför är husen i tysk anda och mycket stora dessutom eftersom varje familj tilldelades mer mark för varje pojke som föddes. Vi reste vidare.
Till Puerto Montt! Det är här jag mellanlandar med flyget och här slutar den civiliserade delen av Chile, eller a, den med sammanhängande bilvägar. Inte sådär jättekul stad men dock viktig i många samanhang.
Patagonerna upptäcker vidare.
Att man alltid måste ställa upp sig på varenda ställe. Vi skymmer ju utsikten.
SANTIAGO-ERNST-GATAN! Det ska jag döpa min son till, för att binda ihop mina två hem.
Vi åt Pichanga, en härlig hög med pommes frites, kött, korv, ost och lite ättiksgrönsaker. Skulle tydligen vara typiskt här.
Jag och min fina norska Ida. Tröjan köpte jag till henne på torget i Punta Arenas. Efter denna resa hade alla minst en lamatröja efter alla besök på turistmarknader.
Sedan åkte vi till en just en sådan marknad och tog en svängom med bussen.
Mäh, Sverige?!
Äntligen kom vi fram till resans första hotell i Puerto Varas. Det är turistbyn här i "syd", fint.
Bakom oss i molntäcket är vulkanen Osorno.
Och det var de två första dagarna, fullproppade!
Voviendo de otro viaje, otra vez
Ännu en storslagen resa genomlevd. Gud så jag lever. Ännu en lyckokick, måste vara något med Santiagos magi, och Tamara såklart. Just det, "södern" var också helt underbar. Samtidigt är jag glad att återvända till mitt liv här i Punta Arenas. Har min familj och kompisar som väntat på mig, saker att göra, någonstans att landa och en plats att hinna suga ut allt ur innan THE END.
Såklart ska jag visa er allt men för stunden får ni två bilder som sammanfattar allt ganska bra.
Alerta de emergencia, terremoto en Chile
Igårkväll inträffade en jordbävning här i Chile; jordens aprilskämt på den chilenska befolkningen. Jag hade gått runt hela dagen och tänkt om jag inte skulle utföra ett skämt ändå men det fixade sig av sig självt.
Den inträffade ute i havet nära staden Iquique i norr och uppnådde 8,2 på richerskalan. (Jordbävningen utanför Concepción 2010 nådde 8,8). Det slog rikslarm och alla mobiler började tjuta. Städerna i norr evakuerades och här hemma satt vi i TVsoffan och såg på stillastående bilköer och småspringande människor som berättade om sina nedfallna, trasiga tavlor med skälvande röst. Det varnades för tsunami i egentligen alla närliggande länder men det som hänt är att vattnet drog sig tillbaka och kom igen med två meter höga vågor. Nu farar man för efterskalv. Mer kan ni läsa i artikeln här:
Se här också:
http://www.svtplay.se/video/1940563/2-4-09-00?tab=program&sida=3 (Ha, vad ironiskt att jag visar er svenska nyheter, dock använder de samma bilder som här i Chile)
Här i Punta Arenas kände vi inte någonting. Eftersom det typ är en kuststad rekomenderades evakuering till gatan ovanför oss men hur seriöst det togs vet jag inte. Hela kvällen spammades klassens gruppchatt och jag bidrog med kommentaren Porqué vení a este país?? Varför kom jag till det här landet?? Det bästa med allt är att alla skolor ställdes in! Så nu kan jag i godan ro hinna göra klart mitt plugg och packa inför resan imorgon.
