Min helg i Bergen

Det var så mysigt att få spendera några dagar med Ida, som jag lärde känna i Chile. Vi pratade såklart om Chile, vandrade uppför berg bland überhurtiga norrmän, strosade i stan, lagade mat och tittade på norsk TV. Och det är helt otroligt hur mycket norska man kan lära sig på en helg. 
 

Antártica Isla Rey Jorge

Nu kommer det sista av mina sommaräventyr, Antarktika.
 
Min chilenska kusin hämtade upp mig och så åkte vi till flygplatsen. Där träffade jag på en svensk men det var faktiskt lite svårt att förstå hans grova skånska. Han och resten av flyget skulle åka på kryssning bland isbergen.
 
Drakes sund, ett av de mest svårnavigerade haven. Jag satt bredvid ukrainska forskare och pratade med den mycket trevliga kvinnan bredvid mig. 
 
I flygstolstidningen fanns en artikel om mig! Hon ville ha min autograf och skulle lämna tidningen på den ukrainska basen, tänk så knäppt. Snart skymtades små isberg i vattnet och tillslut sydpolens glaciärer.
 
När vi landade var det barmark med snöfläckar, sommarväder! Vi fick vänta ett tag men tillslut kördes vi till den chilenska basen. Där blev vi motagna av en snäll man som visade oss runt. Vi klädde på oss och gick på promenad.
 
Vi är alltså inte på fastlandet sydpolen utan på en ö, på 62 breddgrader (Stockholm ligger på 59). Här ser ni nästan hela populationen. I området samsas Chile, Ryssland, Kina, Uruguay och Sydkorea. Vissa chilenska militärer lever här året runt med sina familjer. Här pågår framför allt forskning. Antarktika är den enda landsmassan som inte "ägs" av någon nation och det finns alltså stränga regler på vad man får göra här. Men 2041 är ett mörkt årtal för då försvinner detta avtal. Usch, vågar inte tänka på vad giriga människor kommer tycka att de har rätt till att göra. 
 
Vi besökte den ortodoxa kyrkan som är byggd av den ryska basen. 
 
Ett par har vigts här!
 
Min fönstervy.
 
På kvällen visade de oss kartor (jag som älskar kartor!) och förklarade massa intressanta saker. Alla på basen åt middag i matsalen som lagades där i köket.
 
Sedan riggades det upp minibio! Vi såg en superdålig film och en flygplanskrasch som vi skrattade gott åt. Efter samlades vi alla och firade flera personerns sista kväll här. Vi pratade och skrattade enda tills klockan 3. Alltså folket här var så otroligt trevliga och intressanta! Djupa analyser av samhället, vetenskap och länder. Jag har samlat på mig olika visitkort från hela världen. 
 
Nästa morgon var det lätt snöstorm så planerna på att åka till pingvinön och glaciären ställdes in. Istället gick vi ut till fots.
 
Trots minusgraderna, snön och blåsten klädde jag av mig för jag hade förberett mig...
 
Det var Sverigetröjan det, bra, nu har man representerat sitt land. Av med den för att visa nästa.
 
YFU såklart! Adrenalinet höjdes, kroppstemperaturen skönk, kameran immades igen; dags för att ta på jackan igen.
 
Vi travade vidare. Plötsligt såg jag en svart prick som vankade fram där borta på stranden...
 
Antarkiska pingviner!!! Vi hade tur för de brukar inte vara just här. Vilka fina djur.
 
De två sista bilderna är Jorges. Nöjda gav vi oss av tillbaka till basen.
 
Genast hoppade vi in i en slags vagn efter en bil för alla på ön var bjudna på lunch på den kinesiska basen!
 
Där inne träffade jag forskade från Ryssland och Tyskland! Mycket skrattiga och trevliga personer.
 
Den basen var enorm! Med flera våningshus, jättemånga personer, gympasal och stort buffébord med kinesisk mat. 
 
Lite presentlotteri. Kineserna fotade och skrattade hela tiden. 
 
Jag minglade runt med lite olika människor (militärer, mariner, öns bankman, polare från basen, forskare, researchare, chefer, arbetare) och berättade på engelska eller spanska vad denna blonda lilla flicka 
gjorde här.
 
Jorge, kinesiska chefen och jag. Sedan var det dags att åka hem till sydamerikanska kontinenten.
 
Vi var ett stort gäng som skulle åka samtidigt. Här är jag vid en skyltstolpe. Såg en bild på en annan prydd med massa svenska städer! 
 
Vårt monster till transportmedel hem!!! Det är nog inte många 18åriga tjejer som åkt i en Hercules.
 
Alltså!!!
 
Jag var i extas. Som i en actionfilm. Det var ett skitstarkt buller hela vägen och fönster fanns inte så man visste inte var man befann sig. Jag lyssnade på musik hela vägen eftersom det inte gick att prata.
 
Ja, jag smygfotade den galet.. välformade venezuelanen. 
 
Plötsligt var vi hemma i Puq (Punta Arenas) igen.

El viaje a Argentina DOS

Den sista dagen åkte vi i en lång busskaravan ut i vildmarken och GLACIÄREN. Jag satt och tittade ut absolut hela resan dit för naturen var så fantastisk och att fota den skulle bara ha förstört upplevelsen. Vidsträck stäpp, snötäckta berg, betande kusiner till lamor och plötsligt syntes flytande isblock på den blå vattenytan. Efter ett stycke serpentinvägar var vi framme. 
 
Asså fyfan va coolt. Fatta vad med respekt. 
 
 
Okej, dags för gruppfoton.
En del av hela kören. 
 
Sedan plockades det fram instrument och så sjöng vi Heal The World i lite olika takter och tonarter men det var fint iallafall att få sjunga vid en glaciär.
 
Hehehehehe okej. Tillslut åkte vi därifrån.
 
 
Vi besökte en jättemysig Librobar, bar med böcker.
 
På kvällen var det dags för galakväll nummer två. De här ungarna tog hem skiten med sina trumskills. 
Eftersom jag nu befinner mig på continenten av spontanitet började vi dansa till all tangomusik vilket var skitkonstigt och skitkul. 
 
Nästa dag bestod av bussresa hem med hamburgekäk i en annan Argentinsk stad. På kvällen då jag kommit hem trotsade jag tröttheten och gick ut och dansade med mina kompisar!
 
Och det var denna resa. Nu har nationalfirandet börjat med buller och bong, nästa vecka är jag ledig!

El viaje a Argentina UNO

Vi tar det i två delar. Här kommer första.
 
Det Patagoniska låglandet. Kullarna ni ser varade ett litet tag i närheten av Punta Arena men sedan blev det helt platt. Totalt av ingenting. Bara livlös stäpp så långt ögat kunde nå. Sedan immade bussrutorna igen.
 
Vid gränsen där det fanns grå rävar.  Fyra timmar var det alltså. 
 
Väl över på den argentinska sidan smekte solen dessa kullar. (Få inga andra bilder i era huvuden nu.)
 
Utsikten från hostellfönstret. 
 
Vi var på lite olika skolor och sjöng. Detta är skolan som anordnade allt, Upsala College. Upsala??!?!?
 
Ett dagis. Notera att flickorna bär rosa, pojkarna bar blått.
 
Vi turistade lite i byn. 
 
De chilenska flickorna sprang överlyckliga till bokaffären och plockade på sig tjocka buntar med böcker. I Argentina är allt nämligen mycket billigare. Vissa hade önskemål från deras föräldrar att köpa med saker.
 
Stolta svensken torkar en liten tår. Annars ser jag Scanialastbilar, dansar till svensk house, pratar om Zlatan och diskuterar smaken på Absolut Vodka (om jag bara visste hur den smakar dock). 
 
Här, i detta spejsade casino, hölls galan. 
 
Jag köpte mig The perks of being a wallflower på spanska men jag nog vänta lite med att läsa den. Vill ju kunna njuta lite också.
 
(Chilenare älskar gruppfoton.)
 
Sedan samlades alla körer/orkestrar för att leka lekar. Argentinarna har en annan stil än chilenare märkte jag, typ coola hipsters som gärna ser sura ut. Men killarna var snygga.
 
Rep och väntan. 
 
Äntligen dags! Lärarna sa att de skulle lägga upp framfrädandet på youtube så ni kanske får se det. 
 
Nu ska jag i panik förbereda en presentation om genus tills imorgon. Chao! 

Le fin, Nice

 
Här tar Frankrikeresan slut. Jag tackar de gröna varma kullarna ovanför rivieran för detta andrum i mitt annars känsloröriga liv. När man sitter på en sten i skymningen och ser vildsvin en bit ifrån blir allt klarare, om än lite. Eller nä, men vackert var det.

Le restaurant et la plage

 

Randonnée en la montagne

 

Atrichauts et la vue

 

La lumière de la fenêtre

 

Tour de France et Bagnols en Foret.

 

Grasse

Hemma igen. Det har varit helt fantastiskt att ha fått spendera så mycket tid med mina syskon, se dem växa och inse hur mycket de kommer ha växt när jag ser dem om ett år. 
 
Nu blir det resejournal. Efter inställda flyg, illamående och uppgivenhet kom jag fram till en varmt Provence och det vackra hus vi hyrde. Nu förtin redigerar jag nästan aldrig bilder; dela på grund av lathet, dels på att jag är så pass säker som fotograf. 
 
 

Australien genom telefonen

Här kommer eftersläntrande foton från Australien, fotade med mobilen vilket ofta fångar spontata ögonblick vilket alltid är kul. Häng me!
 
Mitt extra fancy flygplan på Löndons flygplats. Världens största.
 
Ella och jag inne på Tree of Life, en Indiska delux och vi förälskade oss i dessa plagg som sedan köptes.
 
Jag följde med på en idrottslektion då de spelade tough, typ skolrugby. Jag fick hålla tid och poäng och samtalade med idrottsläraren.
 
På bussen till djurparken. Vi lyssnade på musik och såg oss själva i glasrutan.
 
Färgglada lyktor i taket på puben inne i Adelaide. 
 
När jag gick hem alldeles själv strandvägen efter att ha ätit glass med fina nyfunna vänner.
 
Och avslutningsvis, Ella Ylva och Anna på flygplatsen innan vi sa farväl.
 
Nu har jag ingenting från denna resa att visa mer.

Australia 9

 
De sista dagarna i Australien. Jag vinkade av och fotade Ella i sin skoluniform när hon tidigt på morgonen gick till skolan. Själv tog jag en springtur längst havet i vänstertraik och fotade snäckor. Hon kom hem för macklunch och sen lade jag mig på stranden och läste. Ella kom och så gick vi till Glenelg, åt frozen yogurt och sa allt vi ville säga innan allt tog slut. Träffade Manon och Frida på en tapasrestaurang och åt glass och svor på att vi måste ses. Sista dagen packade jag och vi satte oss en stund på Mockingbird Café - en bokhandel/café/hem i ett. Iväg till flygplatsen och innan jag fattade det var det slut och jag var påväg hem igen.

Australia 8

 
Heldag på stranden i Port Noarlunga. Läste, hittade mängder av strandade fiskar, snorklade (tydligen en kort bit ifrån delfiner!), försökte surfa på pyttesmå vågor men kan förstå känslan av att surfa på riktigt. På kvällen åt vi glass och lärde oss Beat It-dansen. Sista bilden är på deras kylskåp och alla dryckförpackningar.

Australia 7

 
Vandringsled Hidden Gorge. Längd: 18 km. Uppskattad tid: 7 timmar. Wallabies, sjungande på barnvisor (vi alltså, inte wallabiesarna), overjordiska klippor och klyftor, bitande bromsar, maniskt fotande, obarmhärtig värme, spartansk lunch, guana, upptäckt av att nästan allt vatten var slut halvvägs, panik- och överlevnadstankar, själsliga möten med andliga krafter, mindblowutsikt över Australiens fält och Söderhavet, lyssnande på Mats tid i lumpen utan mat, branta osäkra sluttningar, nedräknande av 100meterare, bilen, VATTEN. På vägen hem stannade vi till och köpte fyra stora läsk och tryckte i oss hamburgare och körde en Paatybus glidande på Adelaides gator. 

Australia 6

 
Skoldag! Söta syskon i skoluniformer, Ella med bildblock under armen, skolgård och glass med Frida och Manon och djupa diskussioner när Ella hade engelska. 3 timmar i fullpackad bil till VILDMARKEN. Vi såg lite kängrus och emus på vägen såklart. Bland eukalyptusträd slog vi upp vårt tält. Den stora dagen låg framför oss. 

Australia 5

 
Vi gick på stranden till Brighton och åt frukost i den varma solen. Låg på stranden och pratade, badade, besökte Ellas jobb, åt min första fish n' chips, plockade snäckor, åkte in till stan och gick på pub med våra utbytespals.

Australia 4

(grabben bakom mig). Tja. G'day.
 
Vi tog 3 bussar ut till Cleeland Wild Life Paak. Klappade kängrur och wallabies, matade emus och blev jagade av fåglar. 

Australia 3

 
En heldag av vandrande runt i Adelaide. Central Market, China Town, biblioteket, botaniska trädgården och granatäppelträd på Ellas gata.

Australia 2

 
Okejdå. En liten summering. Vandrade uppför Mount Lofty, såg koalor, omogna physalis, vattenfall och smakade eukalyptusblad. Och nattdopp!

Tidigare inlägg
RSS 2.0