Man tager vad man haver. Hos pappa är det snygg inrett. 

 

Hemma hos mamma hittade jag ett fotoalbum från då hon var liten, fyllt med startvita bilder som man vet är speciella eftersom man troligen fotade mycket sällan och då det hände något betydelsefullt. Jag tänkte visa er några, de flesta på mormor och morfar när de var unga. Och vackra var de. 

 

Utsikt från 3:2an i skolan. Jag tycker om att gå i skolan i ett lägenhetshus. När jag kommer tillbaka från Chile kommer jag gå i den vackra byggnaden på andra sidan gatan, fantastiskt va. 

 

Jag kollade precis igenom min mobil och hittade massa bortglömda fotografier som jag tagit under hösten/vintern. Många av dem var av byggnader så de får ett eget inlägg sedan.

 

Det är så härligt när man känner där satt den. Och känna att man blir nöjd och utvecklas. Det gjorde jag, om bara så smått, detta nyår. När jag redigerar fotona efteråt mixtrar jag med färger och olika redigeringar jag inte testat förrut, vidgar vyerna. Samtidigt blir jag lika trött när bilderna är brusiga eller oskarpa eller för mörka. Jag skulle ju gjort så där istället! Men trots alla misstag är jag nöjd över att jag alltid fotar mannuellt, oavsett situation. Visst, fotona blir inte perfekta men de är helt skapta av mig. 

 

Förra veckan var jag uppe i Grövelsjön med hela släkten. Jag skulle gärna vilja säga att vi åkte skidor hela dagarna och gick på äventyrliga fjällsvandringar bland renar och raviner - som vi brukar göra - men vi satt mest antingen i bastun, runt matbordet eller i sofforna framför tvn. Jag måste lista alla filmer vi såg. Fast ute var vi, sisådär mellan 11 och 3, då solen gick ner. 

 

Okej, fram till saken. Förväntningarna på denna nyårsmiddag, Nobelfestens broder, var skyhöga. Vi hade delat upp oss i matlag och jag och moster Brita stod för huvudrätten. Efter många exellark och powerpoints hade vi beslutat oss och efter 3 timmar i köket var det äntligen dags. 

 

God jul alla! Jag var i Linköping med pappas sida av släkten detta år. Nästa år firar jag förhoppningsvis jul med en chilensk familj!

 

Igår fick jag jullov! Tack och lov, för annars skulle jag gått i skolan tills världen går under. Jag skippade dock firandet i kyrkan för att tjäna pengar istället. Idag vaknade jag vid 11, åt frukost i några timmar och nu är klockan plötsligt snart 4. Carpe diem. 

 

Sofia tyckte jag skulle göra ett inlägg, okejdå. Jag vet att det är jättetyst här nuförtin. Dessutom fotar jag aldrig. Men inspiration ska man inte tvinga fram. Jag får lov att snällt vänta. 

 

Så istället snodde jag en lista från niotillfem!

 

1. En bild på dig som du själv tycker om.

Förra helgen firade vi Sofia som blev vuxen med stor middag. Det var huur mysigt som helst.

 

En morgon var det frost ute när jag vaknade. På med stora fleecen, julmössan och knöggla ner pyjamasbrallorna i stövlarna. 

 

Jag vet hur mycket ni älskar alla mina foton på blommor och blad. Det är lika spännande varje gång. 

I lördags hade jag en födelsedagsmiddag i förväg med en massa härliga vänner. Lite presenter fick jag också. 3 olika sorters kakor och 3 sorters choklad. Herre. Gud. Ni lägger höga krav på mig hörrni. Sedan fick jag brittisk deckareserie och de två första Game of thronesböckerna!!!!! De har tillsammans drygt 1600 sidor och ser ut som tegelstenar och det är såå underbart! Jag märker att mitt liv håller på att krackelera; struntar om jag råkar komma försent några minuter till skolan för att jag sitter hemma på sängkanten och ska bara läsa klart sidan och de bästa stunderna på dagen är när jag åker tunnelbana/buss/tåg och jag äntligen stolt kan ta fram den massiva pocketen ur väskan och försvinna från världen i några minuter. Den 12-åriga boknörden har åverupplivats. 

 

Varje eviga dag färdas och går jag på Odengatans alltid så fyllda vägar och trottoarer. Och det gör också några 1000 till. På grund av den ack så trogna stressen är det svårt att stanna upp och titta sig omkring, att se något vackert bakom reklamskyltarna och 4:ans blåa metallkropp. Men igår när jag tvingades avbryta min powerwalk vid ett rödljus lyfte jag huvudet en aning och såg de vackra fasaderna och den missplacerade kyrkan mitt i korsningen Odengatan/Birger Jarlsgatan. 

 

Här kommer "några" favoritbilder från de följande dagarna på Edsgarn. Förrutom alla möjliga familjer som var där så hade jag 3 kompisar där. Astrid, Ellen och Lovisa! 

Här kommer absolut sista delen på USA-resan.

 

Sista dagen skulle vi ta vara på. Vi tänkte, på något logiskt sätt, att vi gör jättemycket grejer innan jag åker så att jag skulle kunna sova på flyget. Tanken var väl bra , antar jag. Så klockan 6 åkte vi till ett naturreservat med en jättefin strand.

 

Vi gick en smal stig precis vid en brant klippvägg vid vattnet. Redan nu på morgonen var det varmt.

 

 

 

 

 

Det var helt otroligt vackert.

 

 

Äntligen kom vi fram till stranden.

 

Min högt älskade sandeler från Walmart.

 

 

 

Sen försvann det.

 

 

 

 

Och så vidare.

 

Vi åkte tillbaka genom majsfält.

 

Och villaområden.

 

Kolla det här! En regnbåge i en attenspridare!

 

Och en klängerväxt som ser ut som en dinosaurie! USA är väl ett fantastiskt land.

 

Ja, såhär ser det ut ungefär överallt.

 

När vi kom hem var Kris där så vi vindsurfade!

Men titta, den är uppe!

 

 

 

 

 

Kris grejade det lite bättre än vad jag gjorde. Efter några smärtsamma sekunder ramlade jag i av mig själv för det var så jobbigt i ryggen!

 

Kali körde också en stund.

 

Sedan var det dags att packa och säga hejdå till grandmaDee. Kris, Meluska, Kali och jag åkte till Green Bay och och shoppade i en mall några timmar. Under tiden smälte alla mina chocolate chips-påsar till en enda stor klu,p i bakluckan på bilen i den 40gradiga värmen. Sedan bar det av till flygplatsen och jag sa hejdå till alla och flög hem till Sverige. Resten är historia!