Disney hos Ellen!
Sisten ut! Vi är nu så vana vid denna tradition att vi bara kommer, hej, okej vilka är alla, var är maten, låt oss få fotningen överstökad. Haha, nej, vi har kul också. Men vi är så avslappnade med varann, vi vet var vi har oss.
Bilderna är lånade.
De sju dvärgarna, Nalle Puuh, Skönheten Belle, elaka drottningen i Törnrosa.
Mönsterchock
För en tid sedan var det Jossans tur. Temat var mönster!
Vi sov över också. Å det var mysigt.
Favoriter sedan 2010
Jag kom på den brillianta iden att visa mina starrade låtar på Spotify! Listan går tillbaka till maj år 2010 fram till idag, och enligt mig är min musiksmak grym. Och helt oförutsägbar. Så om ni råkar ha en tillfällig musiktorka, skumma igenom denna och någonting måste ni kunna hitta.
Pappas födelsedagspresent
Ikväll mötte jag pappa i stan för han skulle ge mig min födelsedagspresent; en shoppingkväll och middag! Efter några rundor in och ut ur affärer insåg jag hur dumt det var av en ytterst kräsen och svårflörtad dotter att önska sig en shoppingdag. Jag hittade ingenting även fastän jag gick runt med en öppen plånbok i vinterrock bredvid mig, haha.
Tillslut vände lyckan. Där hängde den, bland resten av de dyra plaggen. Både pappa och jag (och expiditen, konstigt nog) gillade den direkt!
(som om ni inte sett tillräckligt noggrant)
Med denna i den enda påsen för kvällen åt vi asiatisk mat på ett fänsy ställe, pratade och åkte hem.
Bra present, tack hörru.
När Sofia fyllde 18!
Förra helgen firade vi Sofia som blev vuxen med stor middag. Det var huur mysigt som helst.
Söndag
Jag är ensam hemma med Hedda och Siri. Steker falukorvsbitar med snitt i så att dom inte bubblar upp och kokar pasta. Vi viker servettblommor och dukar fram smurfglasen. Hedda ska till en kompis och har packat sin blommiga handväska med luktpennor. Jag säger till Siri att nu får hon leka lite själv men hon övertalar mig att stanna kvar. Sagt och gjort, upp med datorn till lekrummet. Hon ritar komplicerade mönster med vattenmelonpennan och jag gör allt annat en pluggar.
Hon pratar nonstop och jag mmar och håller med. När jag redigerar bilder från igår sitter hon i mitt knä och jag visar vilka alla är. Sedan kittlar jag henne och hon blir till en sladdrig tung klump som åker ner på marken. Vi lyssnar på musik och hon skriker dålig låt! lite då och då. Vi har druckit oboy ur gröna ormmuggar och nu börjar det skymma, klockan 3.
Detta kommer jag sakna när jag åker till Chile. ...om 8 månader. Men ändå.
Arkivet
God kväll.
Jag har en fin liten tradition för mig själv. Varje månad går jag igenom bloggens arkiv just den månaden för att se hur mitt liv såg ut när jag gick i 7an, 8an, 9an, 1an. I december har jag bloggat 4 år. 4 år. För det mesta ser mitt liv likadant ut. Samma hem och familj och detta ständiga läxmoln som alltid hänger över mig. Men ibland när jag läser mina egna skrivna ord märker jag hur mycket jag har växt. Bara att titta ner på mina händer på tangentbordet ger en kontrast till utropstecknen och smilysarna i inläggen från när jag var 13 år. Det känns härligt. Att jag utvecklats från den lilla flickan jag var då.
Detta är en stor anledning till varför jag bloggar. Att se tillbaka och minnas. Den tid jag har lagt ner på bloggen är enorm. Alla fotografier i alla genomtänkta inlägg, alla tankar jag lättat, och alla egentligen ointresanta dagsuppdateringar.
För att återkomma till mitt ovannämnda livstema; jag struntar i min idrottsupgift och går och lägger mig istället.
Ivägskickat
Hej!
Igår skickade vi in alla papper till YFU som ska till Chile. Sedan är det bara för dom att hitta en familj till mig! Det har varit så otroligt mycket att göra. Skaffa nytt pass, läkarundersökning (gjord av mamma i köket), tandläkarundersökning ("oj det här ser inte bra ut, äsch du ska bara vara borta ett år"), fylla i flera papper helt korrekt, skriva ett host family letter ("hej jag är en helt perfekt dotter, välj mig!"), tjata på mamma och pappa att skriva ett parent letter ("hej välj vår perfekta dotter!") haha, massa passfoton och 3 "amatör"(pfuh!)bilder - bla en bild på mig på flakmoppe i egenstickad tröja som den riktiga svenska lantis jag är.
Annars ska jag gå och lägga mig snart för mamma och jag ska upp tidigt och kolla på när presidenten väljs! Jag är uppriktigt nervös, så mycket står på spel. Och, Obama för tusan!
Ska visa bilder från Jossans middag, snaart!
Astrid och min tantdag
Nu när det är höstlov ska man vara kulturell och ta vara på Stockholms kulturliv. Det tyckte i alla fall Astrid och jag. I onsdags (efter att jag hade varit på en tandläkarundersökning som jag råkade boka 8.10 på morgonen) träffade jag Astrid och vi satte oss i Stadsbiblioteket i några timmar och studerade bland andra intelligenta studenter.
Astrid, som inte hade besökt denna vackra byggnad innan, tog kort.
Sedan begav vi oss genom stan till Nationalmuseum. Här är jag vid en häststaty.
Där var det gratis inträde för tanter under 19 år! Vi beundrades av kvinnliga konstnärers tavlor från 18-1900 tal och åt pumpasoppa och tjuvlyssnade på damerna bredvid oss som hade tuperat hår och mindes diverse döda släktingar.
I presentshopen pillade vi på målarböcker, onödiga designade köksredkap och provade humörsringar. Jag var cool och Astrid var neutral.
Den här produktinformationen. "Kunderna kommer ofta med synpunkter som "WOW" för dess utseende och hur väl den fungerar". Det är en handtork.
Vi avslutade vårt besök med fotografering. Jag försökte fota med Astrid nya telefon. Som ni ser levde jag ut min tantsida till fullo.
Hemma försökte vi skriva en låt av klyshiga sångtexter men det gick sådär. Istället översatte vi en 1D-låt så att den handlade om tonårskillars dåliga självkänsla istället för att det ska va så synd om oss klart instabila tjejer. För att avrunda denna fantastiska dag åt vi chokladtårta och läste varsin tidningsdel i tystnad.
På återseende.
Frostmorgon
En morgon var det frost ute när jag vaknade. På med stora fleecen, julmössan och knöggla ner pyjamasbrallorna i stövlarna.
Jag vet hur mycket ni älskar alla mina foton på blommor och blad. Det är lika spännande varje gång.