Refugio Los Cuernos 21 km
Nästa dag gick vi upp utan ryggsäckar till el Base de las Torres, vilket är bergstopparna som är nationalparkens ansikte utåt.
Vacker vandring i Sagenomringenskog. Sedan började bergsklättrningen.
Tillslut kom vi över klippkrönet och i dimman skymtade...
Kanske inte riktigt samma grej som för de som i mörkret går upp klockan 3 på natten för att se soluppgångsstrålarna lysa upp de tre tornen. Men mystiskt var det.
När vi kom tillbaka såg vi packhästarna som bär lassen till lägrena. Förundras över hur de lyckas gå på de smala branta stigarna. Vi åt lunch och fortsatte sedan till nästa sovplats.
Plötsligt mötte vi ett folktomt... Alperna? Hur som haver en sommardröm med blomsterängar och utsikt över min sjö Nordenskjöld.
I euforin slängdes brallorna av och vi hoppade runt bland blommor som också växer i Sverige. När vi stannade vid en bäck för att fylla på vatten kom en plötslig stark vindby och alla ramlar! På riktigt! Och såklart ramlar Tamy och jag, baktunga av våra otympliga ryggsäckar, i taggbuskar och river upp hela våra ben! Men gud så vi skrattade.
Mitt allvarligt skadade ben som också fick allergiska eksem som resten av gruppen fint oroade sig över hela veckan. Tamy har fortfarande stickor kvar i hennes ben. Lätt bästa grejen på vandringen.
På med byxorna igen och så fortsatte vi, dock strategiskt stående mot vinden vid minsta vindpust. På en sten satt ett gäng och rökte. Tamy sa åt dem och de svarade på grov svengelska så jag kunde inte låta bli att fråga. Jomenvisst! Coola killar från Norrköping, där ser man. Under hela resan såg jag en hel uppsjö med blonda människor med både Haglöf och Peak Preformance men kan inte fråga alla ju. Aja, stigen fortsatte i det oändliga, kulle upp kulle ner. Fler packhästar kom förbi, högljuda amerikanskor likaså. I skymningen skymtade vi äntligen Los Cuernos och dess stugor, lyckan.
Vi satte upp vårt tält bredvid en maltes och en belgare som hade slagit ihop sig under deras resor genom Sydamerika. De blev också vårat middagsällskap.
Det var så god stämmning. Pulversoppa och tonfisk, musik, lådvin och djupa samtal om livet och världen; så som det brukar bli när äventyrslystet folk från olika håll möts.
Kommentarer
Postat av: Peter
Snubblade in på din sida och wow, fina bilder och fantastiska äventyr! Lycka till med fortsatt resa! Peter
Postat av: Anonym
Fantiska bilder och äventyr. Vad jag vill göra nåt liknande. Kooarin
Trackback
