.

Vi (här framöver jag, mamma, Ulla och Sofia = Familjen Collin) mellanlandade i Munchen och därifrån fick vi flyga ett litet propellerplan! Hur coolt är inte det!?!???!

.

När vi gick av det nedför trappan i Turin vinkade vi fint till alla andra presidenter nere på marken och gick förbi honnörvisande soldater. I regnet, ensamma. Men i alla fall.

.

Handikappade mamma efter failat offpistäventyr i franska alperna ett tag sen. Men hon skulle tydligen ändå till alperna och ränna igen. Ha, hur ironiskt är det inte att hon sliter av alla olika band i knät när hon är expertknäläkare?

.

Alltid så glada Sofia. Mindre än ett dygn innan resan var hon i Italien och de få timmarna hon var hemma i Sverige festade hon. Jamenvisst.

.

Väl framme åt vi pizza i taxin och susade genom ett vårgrönt norra italien upp mot bergen.

.

Out of the blue (green?) kom bergen tillslut.

.

Bland byarna rann små vattenfall med smält snö.

.

Efter några svängar var vi plötsligt uppe på bergsväggarna och tittade ner istället för uppåt.

.

.

Äntligen skymtade vi snön bakom molnen.