Jag tog en buss vid kl 3 till skolan. När jag satt på bussen började det regna och när klev av började det ösregna. Jag hade inget paraply eller luva så jag gick där ensam mitt i störtregnet med håret hängde i stripor runt ansiktet. Min jacka blev prickig... fläckig... mörkbrun. Det blev kallt och klibbigt i de vita skorna som började bli genomskinliga.
Jag njöt.
Mammas pojkvän Kris och jag har en grej gemensamt, och det är att vi älskar regn. Speciellt varmt, tungt sommarregn. Men det är mer spännande när det smattrar ner, himmlen är mörkblå men som ibland lyses upp av blixtrarna och när åskan mullrar hotfullt över oss.
Me like.


(inte min bild)