Entre medio de la vida

Nu har jag gått i skolan i 6 dagar och gått tillbaka till en vardag igen. Fast i sista året, utan Tamara, med mer självförtroende, i nedförsbacke till slutet. 
 
Tiden innan gick jag ner i en dvala; har nog aldrig utövat så lite aktivitet någonsin. Men ibland gick jag ut ur huset och träffade andra människor.
 
Träffade mina nyfunna vänner från sydpolen, en portuges och en chilenare. Gud, kommer aldrig mer behöva bo på hotell när jag reser. Vi drack kaffe och gick på promenad genom hela staden. 
 
Majoriteten av dagarna satte jag mig några timmar på caféer för att skriva alla dessa blogginlägg och känna mig som en frilansande författare. 
 
En dag gick jag gladlynt till min chilenska kusins frisörsalong för att toppa mitt lite slitna hår. När jag sedan promenerade tillbaka började paniken växa för det vägde ingenting. Hon hade med något konstigt verktyg tunnat ut mitt hår!
Det ser ju inte illa ut men när jag gråtandes visade för mamma via skype förstod hon min sorg. Nu har jag dock lugnat mig lite. Hahaha, visste inte hur mycket jag gillade mitt hår.
 
En dag hade jag lite mer inspiration än att koka nudlar eller gå över gatan och köpa empanadas. Då testade jag att rosta kikärtor med mercén som jag hade provat på en restaurang, stekte kyckling och tillsatte en avokado såklart.
Det var portugesernas sista kväll så vi träffades en kortis.
 
Nej, jag brukar vanligtvis inte ta en öl med 8 år äldre personer, men trevligt var det.
 
Så plötsligt kom en kul överraskning, Jonatan! Han var i stan med sin familj över dagen och ville träffa mig. Så gick jag ännu en stadsvandring och vi pratade av oss och hann dricka några klunkar te innan vi i spöregn sprang till busshållplatsen.
 
En eftermiddag, dag nummer 8 eller så av min självvalda isolering från världen, hade tristessen och deppen smutig sig på. Då gick jag resolut ut i regnet och till kyrkogården för att titta på gravar och låtsas att man var i en film. (Gud vad jag märker hur påverkad ja blir av kultur, det här är inte bra.)
 
 
 
Aa. Fast med ett gäng kompisar har jag faktiskt tittat på bio, skräckfilm och Oscarsgalan också. Och sen plötsligt började skolan och jag var tvungen att kliva ur mitt ide.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Även din chilenska dvala är vacker! Mamma

2014-03-13 @ 08:41:05
Postat av: Emelie

toveeeee! jag älskar din blogg! lagom av allt och mycket av tove, så jäkla nice. jag åker hem idag så nu börjar intensivföljandet av din blogg för att jag inte helt ska tappa allt vad chile heter. eller missa vad för kul grejer du gör såklart ;) ta hand om dig, så skypar vi snart tycker jag. kärleeek <3

2014-03-13 @ 12:38:03
Postat av: Astrid

Meeeeeeh nu saknar jag diiiiig!!

2014-03-14 @ 12:31:22
Postat av: Anders

Förstår inte, tycker frisyren är jättefin.

2014-03-15 @ 16:29:43

Kommentera inlägget här:

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv här

Trackback
RSS 2.0