Refugio chileno 5 km

Okej, nu kör vi. Vilken tur att jag skrivit ner allt vi gjorde i min dagbok. I rubriken skriver jag lägret vi sov på och hur långt vi gick den dagen så har vi det överstökat. Bilderna är mina men en hel del också Tamaras, Mandis och Pascales.

 

Här har vi mig färdigpackad kvällen innan. Efter att ha gått ner och upp för trappan med dessa 14 kilos var jag anfådd och Tamy och jag fnissade hela kvällen så som man brukar göra innan något spännande händer. Usch, börjar nästan lipa när jag tänker på att Tamaras och min tid nu är slut. Aja, vi går vidare.

 

Vi möttes upp på busshållplatsen och jämförde ryggsäckar och peppade. Från vänster: Paula, Pascale, Tamara, Tove, Mandi och Daniela. Också kallade Paine on faya!

 

I Natales kolhydratladdade vi med sandwiches.

 

Efter att ha betalt inträde (jag betalade 5000 istället för 18000 tack vare mitt chilenska id!) tog vi en fuskbuss till hotellet där vandringen börjar.

 

Eller a, han dumpade oss en bit utanför. men både humöret och vädret var topp så vi tog av oss ett lager kläder och började vandringen.

 

Redan där var det vackert och vi hade ju inte ens börjat.

 

Gruppbild återigen, en av tusen.

 

Det började med en brant stigning.

 

Sedan förändrades landskapet. Hård vind, hisnande branter, smala grusvägar. Breath taking. Nere i dalen i skogen ligger lägret.

 

Äntligen! Man var ganska slut. Första dagen liksom med obekväm last på ryggen, lite som en jungfrufärd men fyfan vad underbart det kändes. 

 

Första nudlarna. Här träffade jag också två svenska tjejer! Hörde i förbifarten "blåsigt" och de hade Haglöfkläder så vid diksbänken vågade jag fråga. Bumpade in i dem några gånger till under vandringen.

 

Så här fridfullt kan det vara att ensam gå runt när alla de andra ligger i sina tält och tisslar och tasslar om kvällna.

 

Nästa dag skulle bli en spännande dag. Och nästnästa. Och nästnästnästa. Och...

Hej!
Jag måste bara säga att jag tycker att det är så roligt att läsa din blogg! Jag var själv i Chile med Rotary 2009-2010 fast bodde i Santiago och har även varit tillbaka och back-packat (samt umgås nu med tankar om utbytesstudier i Valparaiso). Under en av alla min Chile-cravings (då jag googlar bloggar och youtubeklipp som har med Chile att göra) halkade jag in här. Du verkar ha det helt underbart och jag är lite avundsjuk på att du får bo i Punta Arenas. Jag var i Patagonien en vecka och tyckte det var helt fantastiskt vackert. Ser fram emot att läsa inläggen om ditt sommarlov! Ha det gott! Amanda