Campamento Italiano 10 km
Vi vaknade, något trötta efter gårdagens bravader. Jag försökte spara platsen jag befann mig på.
Små uppbyggda tältplatser gömde sig bland buskar och stigar. Refugio los Cuernos var nog mitt favoritläger. Ni ser också mina skor som jag älskar av hela mitt hjärta för de var så snälla och bra. Och ja, staven böjde jag till i fallet, bup.
Vid dessa diskhoar stod folk omvartannat och borstade tänderna, hämtade vatten till gasköket, diskade och tvättade sig.
Alltså dessa berg!
Vi började gå. Lite knepig trång skogsterräng i regn.
Tamy och Pascal passade på att doppa benen i det blå vattnet trots regn som piskade hårt.
Efter en liten stund kom vi fram till dagens hem, campamento Italiano. Vi satte upp tälten, åt lunch och gick och lade oss faktiskt, latino style. Med viss möda vaknade vi klockan 5 och gick på minitur upp genom dalen.
Äej fy faan vad vacker världen är. Att det liksom bara är så här för det blivit så, utan någons krav eller önskan. Att vanlig is, snö, sten och växter kan forma mönster och färger som får en att tappa andan.
Vi gick ner igen och i lägret hade arbetarna satt upp en slack line. Tamy och jag testade lite och jag snackade med diverse folk. Alltså denna stämning som skapas utav främlingar i vildmarken! Som en komprimerad mikrovärld utanför den riktiga.
Kommentarer
Trackback
