Men hej! Tänkte berätta om tisdagen som var extra fin. Eller innan vill jag visa en middag jag åt för mig själv för några dagar sedan. Avokado med pebre och två empanadas, en med ost och en med köttfyllning. Och lyxiga chokladpraliner som jag fick av min chilenska farbror. Okej, nu så. Jag vaknade utvilad och med en känsla att allt var möjligt. Nu var det Rodrigos tur att bli grattad på födelsedagen. I skolan blev det några koncentrerade stunder av plugg vilket behövdes. På lunchen gick jag, Yuyú och Pedro ut på stan för att äta. Och det var så varmt?? Helt galet väder. De säger att dessa dagar inte kommer ofta. Heelt underbart. Vi köpte 13 choripanes på det småkända stället Kiosco Roca som var fullt med folk som vanligt. Vi satte oss på en bänk och åt. Vi promenerade tillbaka till skolan men stannade utanför ingången för att sola, que rico! På engelskan läser vi inget annat än Romeo och Julia. Så varje lektion är det högläsning som gäller vilket är mycket underhållande med spansk brytning blandad med Thou art my Romeo osv. Denna dagen lyxade vi till det och gick ut oss satte oss i gräset! Sedan gick Rodrigo och jag och gjorde en sak men det ska jag berätta mer om i nästa inlägg. Centrum var fullt med människor som njöt av solen och jag promenerade lycklig hem. Hemma var det fin-once med tårta. Har käkat så mycket på sistone hahaha. På kvällen cyklade vi till stranden med Reid och Barbara och det var så varmt och vindstilla och vackert. Och det var den dagen!

Var ska jag börja. Jag trodde inte det var möjligt att uppleva så många betydelsefulla saker på en och samma dag. Min artonårsdag var helt fantastisk. Även fast de där barnsliga mysiga födelsedagskänslorna inte riktigt fanns där. Fast det är klart de försvinner när man fyller vuxen! Vädret bjöd mig på allt det kunde; kyla, värme, blåst, vindstilla, sol, regn, snö, skymning och gryning. Vi börjar vid början tycker jag. Nämligen klockan 19:00 dagen innan då jag biologiskt sett fyllde år i Sverige. Fast det märkte jag tyvärr inte i stunden för då lyfte jag skrot på gymmet (eller rättare sagt nervöst provade lite konstiga maskiner och frågade diverse muskelknuttar). På kvällen var det dags för min kompis Rodrigos artonårsfest! Pizza och härliga människor. Vid det chilenska tolvslaget sjöng alla för mig och senare ringde pappa från Sidney och grattade, ååh min fina fina pappa! Klockan 10:30 på morgonkvisten vaknade jag själv, hittade lite facebookhälsningar och email från svenskarna och sjöng ja må hon leva tyst för mig själv. En lite stund senare blev jag firad av mina underbara värdföräldrar med tårta och frukost på sängen. Sedan fick jag världens bästa födelsedagspresent. Hela familjen ska på kryssning till glaciärerna i Patagonien!!! Jag blev så otroligt glad och är så tacksam! Redan nästa vecka bär det av! Jag och Pati lagade "pebre"; en chilensk sås bestående av bla tomat, vitlök och koriander (såå gott, pappa det skulle du älska) inför en grej senare idag. Klockan 12 var det dags för prat med mamma. När hon i skyperutan visade upp födelsedagskoppen med choklad, födelsedagsljusen och en blombukett brast jag i grin och hon med. Gud så jag gråter jämt. Men här fanns ingen tid att förlora! Yuyú kom och så promenerade vi till andra sidan stan för att äta sushi! Jag tycker egentligen inte om sushi ju men måste säga att den chilenska är jättegod! Hur det nu kan vara så, men den är liksom smetig och wonderbaar! Vi gick till torget. Vi tittade på turistgrejer och konverserade med mysiga amerikanare som alltid älskar allt och alla. Och! Jag köpte äntligen en llamamössa! Alltså lyckan! Ni som känner mig vet hur mycket jag älskar mössor. Lagom paradoxalt att fylla 18 och se ut som 12. Och, det blåste mycket ja. Eftersom denna stod i kylen bjöd vi över Pedro och käkade och hade det trevligt. Jag skypade också ett litet tag med mobbo Anders och kusinerna. Plötsligt ringer Juanita och säger, nej mer ropar, att jag har vunnit en resa till Antarktis och att jag skulle skynda att hämta mitt ID och att hon snart skulle komma och hämta mig. Med spanskan och det hon faktiskt sa var förvirringen stor. Yuyú förklarade en gång till och jag sprang runt och letade efter grejer, sa que? va? what? och "eeeh jag tror jag har vunnit en resa till Antarktis och jag kan inte prata mer" till de stackars svenskarna i mobilen och mina kompisar iakttar mig och skrattar och i mitt huvud finns allt och inget. Vi åker allihopa till skolan där Antarktisutställningen är. Såhär är grejen: I lokaltidningen har det funnits kuponger till ett lotteri med priset en dagsresa till Sydpolen med en valfri person. I skolan såg jag en tjej fylla i en. Juanita sa vid en lunch att hon skulle fylla i kuponger med mitt namn, som ett skämt. Men sagt och gjort, en av de 6 hon klippt ut blev dragen. Vilken jävla helvetestur. Tamy förklarade att många nu var bittra eftersom lotteriet var till för los Magallanes och så får en utlänning lotten. Men vi fick det bekräftat att det funkade ändå OCH JAG SKA FÅ ÅKA TILL ANTARKTIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! När och med vem är inte bestämt än. Men alltså jag är så tacksam för denna gåva från ovan, så glaaad! Det är som en dröm. Det är inte många människor som får möjlighet att åka till Antarktis. Vi åkte hem och försökte lugna ner oss. Samtidigt får Tamara reda på att hon med stor sannolikhet (det är ej helt bekräftat) fick brons i en nationell matematiktävling! Fatta vad coolt att hon är tredje bästa i landet! Dags för nästa sak denna galna dag. Jag fixade mig, plockade på min pebre, avokados och chucrut (vitkål i vinäger) för träffas med alla tjejer i klassen för att äta completos! Förvåningen när min klasskompis Flo hämtar upp mig med hennes vrålåk till bil! Vi plockar upp Gabi och accelererar bort till Coni. Där mosar vi avokados och mölar i oss chips med resten av tjejerna. Mättnaden efter en och en halv completos men gud så gott. Och jag har så fina klasskompisar! <3 Vid 12 drar vi vidare till en tjejs hus och hänger där ett tag. Här snapchattar Gabi och jag. Tillslut kom the moment; jag skulle få gå på klubb för första gången och visa upp mitt ID och säga ja, jag är arton! Väl när det gällde råkade jag ta upp mitt gymkort istället, att man aldrig lyckas. Väl inne var det superkul och vi dansade oss svettiga och jag kom i säng vid 6 medans det ljusnade utanför fönstret. Tack allihopa. Tack alla chilenare för att ni gjorde min dag så bra. Tack alla svenskar för gratulationerna på fb, mail, blogg, telefon och skype. Känns så skönt att ni fortfarande finns. (Idag vaknar jag 12, går inte ut, äter choklad och pluggar inte. Någonstans måste man ju kompensera.)

Just nu sitter jag i skolan. Mina klasskompisar sitter och ritar teckningar med europeiska flaggor till historian och är stressade. Jag frågar varför de slösar tid på att rita istället för att faktiskt lära sig om historia. Ifall teckningen är bra gjort - högre betyg. Egentligen skulle vi ha åkt till en utomhusidrottsplan men det fanns inga bussar så vi fick stanna i skolan, inte gå hem. Satt i datorsalen en stund men sedan stack jag, den mysiga idrottsläraren och två tjejer till ut och joggade upp för trappor, styrketränade och sprintade. Det var soligt och varmt och härligt. Igår var det körkonsert för föräldrarna så idag har vi inget körrep, ganska skönt faktiskt. Ikväll ska jag till gymmet och dansa. Annars har jag faktiskt otroligt mycket plugg just nu, dels för att allt kommer nu efter musikal och tävlingar och allt, dels för att jag varit lat och spelat på min korkad-utbytesstudent-roll lite för länge. Annars är jag arton, 18, ARTON!, om 3 dagar, mierda.

I lördags var det dags för galan! Tamara och jag åkte till hennes kusins frisörsalong och fick våra hår gjorda. Men allt blev försenat och Tamy var jättestressad för vi skulle ha förfest hemma hos oss. Såhär fint blev mitt hår! Snabbt på med klänning och jag och min kompis sminkade oss medans folk droppade in. Tillslut var det alldeles fullt med festklädt folk. Jag och min dejt! Fast ni kan vara lugna, han har flickvän. Sulti smet in och fick gos i soffan. Vid 11 åkte allihopa med taxis till skolan och balen! Det mesta vi gjorde var att dansa, såklart. De tre alliansernas band spelade ett tag också. Vi tog en massa foton i fotohörnet som sig bör på galor så ifall jag får dem ska ni få se dem också. Efter ett tag hade alla tjejer tagit av sig sina skor (som kallas tacos!) och när de tände i taket i gymnastiksalen åkte vi hem till min granne ett tag tills Tamy och jag trötta men nöjda gick hem. Mycket bra kväll och underbart att ha fått gå på en chilensk fiesta de gala!

I fredags var det fotbollsmatch mellan el colegio Británico och rivalskolan el colegio Aleman. Folk från båda skolorna satt på varsina läktare och hejade. Först spelade lärarna, sedan ett killag. Det var mycket fascinerande att lyssna på hejaramsorna och de mycket passionerade vrålen när något bra/dåligt hände på plan, satan vilken samhörighetsanda. Tyvärr förlorade vi de båda matcherna men kul var det i alla fall!