I helgen var jag i Uppsala hos Sofia och Ulla. Tänk att det tar lika lång tid att åka tåg till en annan stad som det tar att åka till skolan. Sofia och jag satt mest i soffan och tittade på gamla barnfilmer som vi såg flera gånger när vi var små och berättade allt som har hänt sedan vi sist sågs (alledeles för länge sedan). På lördagen tog vi på oss alla regnkläder vi kunde hitta och gick ut i det oändliga regnet. Vi gick genom blöta ängar med hoppande rådjur i tills vi återvände hem, några timmar senare. På söndagen var alla tre sjuka, trots alla scones och tekoppar.

Just nu är det måndag och jag är sjuk. Fast bara sådär lagom sjuk, så att man kan njuta av att vara hemma från skolan. Stackars pappa, som också var sjuk, ville att jag skulle laga pannkakor till honom och mig. Okejdå, för det är ganska mysigt att steka pannkakor till en sjuk pappa. Sedan gick jag den långa vägen till pianot, lite för fort för min kropps bästa, och övade mollskalor och finjusterade drillar.

Jag har också kommit på att när jag tänker på september kan jag inte minnas något som hänt då. En ganska jobbig tanke tycker jag. Jag får väl ta hjälp av bloggen. Tack och lov att jag har den.