Ioförsig, de flesta som läser min blogg känner mig ganska väl, men vi kör ändå.

Tjenare, det är jag som är Tove. Jag är 15 år (fyller i oktober) och bor norr om Stockholm i två hus. Mina föräldrar skilde sig nämligen när jag var 5 år och innan dess bodde jag i stan på Kungsholmen. Pappa gifte sen om sig och så vips hade jag fått 3 småsyskon; Alexander 7år, Hedda 5år och Siri 3år. Jag går i nian med mina fina vänner och pluggar som SATAN. Man kan säga att min största sysselsättning här i livet är skolan, det låter ju trevligt. Fast ändå så hinner jag med alla mina andra intressen. Bla. musik såklart, tar piano och sånglektioner, annars så lirar jag gitarr och elgitarr hemma. Sen gillar jag också att fota med min Nikon D3000. Min lilla träning består av hantlar framför spegeln, jogging på sommaren och skidåkning på vintern. Ett till intresse jag har är att äta, dels för att det är gott och annars dör jag ju, och det vill vi ju inte. Just det, jag är allergisk mot en himla massa saker, bla. råa grönsaker och frukter, nötter och vissa djur.

Som person är jag nog lite tyst och så i nya sällskap, men rolig (ja, min humor är grym, ingen skrattar åt mina skämt mer än jag) och frammåt i nära sällskap. Som ni ser på bilden har jag inte svårt för att "bjuda på mig själv" som det så fint heter (hatar det uttrycket). Jag är väldigt snäll och har svårt för att såra någon, och om jag gör blir jag ännu ledsnare. Tack vare mina föräldrar (speciellt pappa) är jag väldigt självständig. Jag började åka buss ner till Linköping runt 10-11 år sådär och kan nog klara mig själv rätt så bra. Också i sociala sammanhang. Jag behöver inte vara i centrum och tycker det är skönt att vara ensam ibland. Jag är också rätt så smart faktiskt, kan tänka logiskt och sådär, vilket är praktiskt. Haha, ja, en gång frågade jag mamma (min absolut bästa kompis) vem som skulle klara sig bäst om man blev strandsatt på en öde ö. "Personen måste ha lite hull sådär, för att inte svälta ihjäl, den måste vara lugn och inte få panik lätt, och den måste tänka logiskt." Då kom vi på, men det är ju jag! Haha... Let's radda upp lite dåliga grejer om mig nu då, annars verkar jag vara värsta gudinnan, och det är jag verkligen inte. Jag är lat och puttar fram allt till sista minuten. Av det blir jag stressad. Jag är inte bra på att snacka med killar, det är som om jag har levt i en värld full av bara kvinnor, haha. Det är alltid stökigt och smutsigt i mina rum. Nähe, nu kom jag inte på något mer.

Hoppsan, nu ropar pappa, vi ska ut i snöstormen och åka skidor!